Farmors intervju
Farmor möter Laozi
Farmors anteckningar
Han rörde sig så tyst att han tycktes flyta över golvet när han klev in i mitt rum. Han bär på en stillhet som är djupare än sömn, och hans leende når ända upp till de djupa rynkorna vid ögonen. Det är som om han inte bär på någon tyngd alls. Han påminner oss om att världen inte behöver erövras, utan bara upplevas.
Farmor häller varsamt det rykande teet i två små keramikkoppar och lutar sig tillbaka i fåtöljen.
Välkommen, vise Laozi. Det är en ära att ha dig här. Jag har bryggt lite grönt te, jag hoppas det skänker lite värme efter din långa resa.
Laozi lyfter koppen med båda händerna och blåser försiktigt på den heta ytan.
Tack, goda värdinna. Resan var varken lång eller kort, den var bara ett steg i taget. Din tekopp är precis som livet självt... det är tomrummet inuti som gör den användbar.
Många som kommer till lovOne känner att just tomrummet är skrämmande. De bär på stor smärta och försöker desperat kontrollera sina liv för att inte falla isär. Vad säger du till dem som kämpar så hårt?
Han ler, ett oändligt tålmodigt och milt roat leende.
Att det gör ont att simma mot strömmen. Trädet som vägrar böja sig i stormen knäcks, men bambun som ger vika överlever. Människan lider när hon spänner sina händer för att hålla fast vid det förflutna. Vattnet kämpar aldrig, ändå urholkar det den hårdaste sten.
Men hur släpper man taget när man är så oerhört rädd för att förlora det man älskar?
Han drar ett finger över bordets kant och följer träets naturliga ådring.
Kärleken är inte något man kan stänga in i en knuten näve. Den är som sand. Om du håller händerna öppna stannar den kvar, men knyter du fingrarna rinner den ut. Att släppa taget betyder inte att sluta älska; det betyder att älska utan att försöka äga.
Farmor ser på honom med en lugn, sökande blick.
Du talar ofta om 'Wu Wei', icke-handlande. Betyder det att vi bara ska sitta tysta när sorgen drabbar oss?
Icke-handlande är inte passivitet. Det är att agera i harmoni med tingen som de är, inte som vi önskar att de vore. När sorgen kommer, bjud in den. Låt den vara molnet som passerar över berget. Berget försöker inte jaga bort molnet, och just därför stannar molnet aldrig för evigt.
Om en gäst står utanför din dörr just nu, tveksam till om de orkar ta ett enda steg till... Vad vill du hälsa dem innan de sätter sig hos dig?
Han sätter ner koppen och möter Farmors blick med en djup, tyst frid.
Kom in och lägg ner din börda, min vän. Du behöver inte prestera något här, du behöver inte ens förstå. Floden bär dig oavsett om du simmar eller flyter. Låt oss dricka te och bara vara.